Levnadsbeskrivning

Johannes familj flyttar 1831 till Maberg Sunnersberg. Johannes tvillingbror Fredrik avlider 8 jun 1832. Familjen flyttar åter till Rackeby Sven Asmundtorp 1851. Johannes flyttar 1854 till Holma säteri i Brastad och blir dräng där. Även hans blivande maka Charlotta Andreasdotter född 1836 i Brastad, var piga där. Dom gifter sig 8 feb 1856 i Brastad och får åtta barn. Dom flyttar omkring år 1857 till Udevalla och flyttar tillbaka till Holma säteri 1864. Johannes blir gårdsrättare. Se nedan om Holma sätteri. 1871 flyttar dom till Lysekil, Landsvägsgatan 2. Johannes blir då badhusvaktmästare och Charlotta blir baderska. Utdrag ur boken "Gods och Gårdar 1942" utgiven av tidningen Bohusläningen Holma Postadr.: Gåseberg. Areal : 113 har åker, 600 skogsmark Tax.-v. 278.000 Jordart : Mestadels halvstyv lera på lerbotten, även en del mylla. Skogsbest. : Overv. barrskog, även bestånd av ovanligt stora bokar. Djurbesättn.: 10 hästar 40 nötkreatur förutom ungdjur. Godsets nuvarande huvudbyggnad som vanligen benämnes "villan", är uppförd i sten 1910 av dåvarande ägaren, professor Otto Pettersson, sedan den gamla byggnaden nedbrunnit. Rymliga. ekonomibyggnader finnas, vilka äro uppförda för omkr. 40 å r sedan. De gamla ägarna till Holma ha till stor del varit bland sin samtids högst uppsatta män inom landskapet. Den äldste kände av dem är Henrik Friis, vilken levde på 1480- och 1490-talen. Han var gift med Katarina Engelbrektsdatter, vilken överl evde honom. Hans son och efterträdare var Engelbrekt Friis. Denne omtalas ha råkat i svensk fångenskap, men fångenskapen torde ej ha varit alltför sträng, då det anges, att han under densamma "besovit" en förnäm fröken, Margaret Nielsdotter Krumme, med vilken han sannolikt senare gifte sig. Han var antagligen riksråd. Han innehade betydande egendomar även annorstädes i det dåvarande Norge. Hans efterträdare blev dottern Helga. Och genom gifte med hennes dotter tillträdde därpå Peder Bagg e, en företagsam och driftig man, som med tiden lyckades skaffa sig åtskilligt inflytande. Han synes i ungdomen efter att ha deltagit i det nordiska 7-årskriget ha förvärvat adelskap delvis genom mutor. Han blev med tiden ägare till en mäng d jordegendomar och hade även betydande inkomster av sjöfart och handel. Holma växte under hans tid upp till en av länets största sätesgårdar. En märklig händelse under hans tid var när konung Jakob VI av Skottland, sedermera Jakob I av England, gästade gården tillsammans med sin svit. Peder Bagge dog 1609, och ett statligt epitafium uppsattes över honom i sockenkyrkan, vilket ännu finnes i behåll och har uppsatts i Brastads nya kyrka efter att en tid ha varit placerat å Uddevalla museum. Inskriptionen lyder: "Erlig Welbyrdig Mand Peder Bagge till Holmegaard som döde den 8 Februari 1609. Sammaledis Hans Kjere Husfrue Erlig Welbyrdig oc Gudfröctig Frue Karinna Pedersdatter, som döde den 14 martii anno 1578 med begis der Börn. Den utav dessa barn, som ärvde Holma, var sonen Mads, vilken bl. a. var skeppshövitsman under Kalmarkriget. Även denne utvidgade och avrundade godset något. År 1639 efterträddes han av sin andre son Peder Bagge den yngre, med vilken släkten började gå tillbaka i rikedom och anseende. Sannolikt har han bragts i penningsvårigheter då han skolat utlösa sina syskon från gården. Under hans tid inträffade Bohusläns överlämnande till Sverige. Nästan hela hans egendom var då pantsatt hos den mäktiga Margaret Huitfeldt, däribland gården Holma. Denna övergick kort därefter liksom många andra storgårdar i Bohuslän till fältmarskalken Rutger von Ascheberg, och när denne dog, tillföll den en hans sterbhusdelägare, mågen öve rstelöjtnant Arvid Soop. Genom gifte med dennes dotter tillträdde med tiden överstelöjtnant Bernhard Virgin. Denne utökade godset något ytterligare, så att det kom att omfatta 21 hela hemman senare förmedlade till 191/2. Holma skall efter honom ha delats mellan hans båda söner Arvid Bernhard och Claes, varvid den förre fick huvudgården, medan den senare av Torp grundade en ny sätesgård. Den nye ägaren till Holma var riksdagsman. PA grund av sitt slösaktiga levnadssätt blev han omsider tvungen sälja egendomen, och denna inköptes då av den andre brodern, kammarherre Claes Virgin. Även han hade emellertid då1iga affärer och drabbades dessutom av den olyckan, att en eldsvåda ödelade boningshusen på gården, och egendomen måste 1777 säljas på auktion. Den inropades därvid av sonen kapten Jean Casp men kunde ej länge behållas inom släkten utan övergick påföljande år genom förpantning till grosshandlare Fredrik Christian Bundsen från H amburg, som härav upprättade ett fideikommiss, med vilket följde skyldighet att bära grundarens namn, Fredrik Bundsen. Hans efterträdare blev alltså sonen med detta namn. Under dennes tid utfördes betydande nyodlingsarbeten och uppfördes flera av gårdens bastanta stengärdesgårdar. Emellertid måste han göra inteckningar i fideikommisset bl. a. på grund av en ny förhärjande eldsvåda. Han lyckades dock behålla gården och vid sin död 1834 lämna denna efter sig till sin son Peder Bundsen. Under dennes ättlingar blevo emellertid svårigheterna övermäktiga, varför gården måste säljas och fideikommisset förvandlas till ett kapital av vilket räntan till faller dess innehavare. l882 förvärvades godset av professor Otto Pettersson under vars tid som nämnts ytterligare en eldsvåda övergick gården. Professor Pettersson lät på Stora Bornö tillsammans med dr Gustaf Ekman uppföra en station för vetenskapliga undersöknin gar av havsvattnet jämte akvarium m. fl. värdefulla anläggningar. Nuvarande ägaren inköpte gården från dennes sterbhus år 1941. Äg.: Skeppsredare Haakon Onstad. Förvaltare: Greve Edvard Taube. Slut på utdraget ur boken "Gods och gårdar 1942" Holma sätteri ägs nu (1999) av Haakon Onstads son som bor i Schweiz. Haakon Onstad var en sto norsk Skeppsredare som lyckades överföra alla sina fartyg till Sverige undan tyskarna och registrera dem i "Kungsbackarederiet". Han ägde även Mun kedals Bruk. Professor Otto Pettersson, som ägde Holma under första världskriget, fick av svenska staten ett anslag på några hundra tusen för att försöka utvinna salt ur havsvatten. Något norr om Finsbo vid Gullmarsfjorden byggde han en jätteanläggning. Han pumpade upp havsvatten till en jättelik filterställning högt uppe på berget, där skulle vattnet rinna ner och under tiden skulle solstrålarna torka bort vattnet och rent salt skulle bli kvar. Kruxet var dock att salthalten var för låg och solstrålarna var inte tillräckligt heta. Det blev bara salt så det räckte till frukostägget. För att bättra på det hela så tippade han en hel båtlast med salt i havet där han pumpade upp vattnet. Det bättrade på resultatet, men när dett a kom till statens kännedom, så fick han betala tillbaka en stor del av anslaget. Ställningarna på berget stod kvar länge.